Men Varför
Jag blir snart tokig. Den lille har kommit in i en varför-period. Han frågar "men varför" om precis allting.
Tyvärr nöjer han sig inte med det svar som ges. Nej, det följs upp med ännu ett "men varför".
Tålamod krävs. Mamman har tyvärr inte så mycket sådant. Ännu mindre nu med bebis i magen. Inte helt sällan får han ett "därför" tillbaka. Opedagogiskt som tusan I know.
Hoppas innerligt att jag i samband med födsel av barn nr 2 berikas med oändligt tålamod. Snälla Gud låt det bli så. Alternativt låt son nr 1 komma ur sin varför-period kvickt. Tack på förhand.
Kommentarer
Trackback
