everydaycharlotte

Det här är värdelöst. Helt galet. Nu är vi toksjuka. Jag och min man. Förkylningen/influensan från hell. Allt man kan tänka sig. Och lite till. Vi bara snorar, hostar, feberyrar och sover.

Som tur väl är forslades den lille till mormor och morfar under gårdagen. Han som förmodligen är den skyldige. Till smittan. På nyheterna sa de just att 100 000 personer är influensasjuka i detta nu. Vi tillhör dem. Kan man lugnt säga.

Jaha vad bjuder den här lördagskvällen på då? En sover. En snyter sig. Ingen har någon smak. Knappast party party. Åter till sängen. Hoppas att ni har det bättre. För det kan väl knappast bli sämre. Eller?!

Sorry för. Mycket information. Men eftersom att det mesta kommer upp igen. Har jag ingen ångest för sånt här. Eller semlor. Eller wienerbröd. Eller godis. Eller frallor med smör. Eller choklad. Eller pizza.

Inte något ont som inte har nåt gott med sig. Typ. Mot frysen!

Igår. Hade jag nog den pissigaste dagen ever. Allt var skit. På jobbet var det tusenmiljonertrillioner saker att göra. Bland annat att flytta tunga ekbod och bänkar. Dra antikt bord på matta. Bygga om inredning. Hänga om. Sortera ut. Plocka upp. Göra fönster och dockor. Med mycket mycket mera.

Det var galet. Och jag var alone. Hela dagen. Slet som en tok. Till slut fick jag näsblod. Och. Tyckte så hemskt synd om mig själv. Att jag började gråta. Som sjutton. Inte bra. Det vet alla som någonsin burit make up. Och som arbetar i butik. Svettig. Med skoskav. Usmetad make. Och diverse andra krämpor släpade jag mig ändå igenom dagen.

Trots alla hemskheter. Var jag ganska nöjd med mitt resultat. Och med min to do list - som jag lämnade åt Vickan. Väl hemma blev det något bättre. Då min man stod och friterade (!!). Japp ni läste rätt. Friterade i olja. Potatisgrejer. Smakade urgott. Och allt var nice.

Tills. Allt kom upp igen. Vet inte om jag meddelat detta. Men det mesta. Kommer upp igen. Nästan varje dag. Urjobbigt. Gaaaahhh. Dagen från helvetet. Men nu. Kan det bara bli bättre va?!

Premiär. För vattenfärger. Flashbacks för mamman. Som inte målat med vattenfärg sedan högstadiet. Den lille tyckte nog att doppa penseln i vattnet, var allra roligast.

Det är minsann tur. Att mamman har en lite hjälpreda. I affären. Det är ju så satans jobbigt att böja sig och lägga ner varorna i kundkorgen.

Den lille redo. Både drar korg och lägger ner varor. Att han ibland byter ut vissa saker. Det ger ett litet suprisemoment när man sedan kommer hem.




Skötte sig exemplariskt. Och äntligen på bättringsvägen. Efter feber i dagarna fem.

Den lille är toksjuk. Mamman hade det på känn redan i fredags. Och mycket riktigt. En kokhet liten hela helgen. Upp emot 40 graders feber. Brunch på hotell med vänner fick raskt ställas in. Likaså besök hos mormor och morfar. Inte alls roligt.

Om man är sjuk. Då måste man piggas upp. Mamman for ut för lite shopping. Hade blivit guldbonusbelönad på H&M. Alltså en värdecheck på 250 kronor rikare. Pappan menade lite syrligt att det inte var så konstigt om man handlat för över 8000:- på ett år. Jaja.

Den lille inkasserade lite nya vårplagg. Men. Det bästa. Ny brottardräkt. Som han ville visa. Trots feber och hemsk hosta.  


Wanna fight?

Skulle ta en magbild. Det har inte blivit så mycket sådana denna graviditet. Inser dock nu att man knappt ser magen på bilderna.

Men när jag har ansträngt mig så. Här är den. Magen i v.24 (förra veckan). Alltså är i v.25 nu. Typ 113 dagar kvar.



Och. Första kunden in när jag hade klänningen. Köpte en likadan. Katchiiiing!

TV-lördag. I soffan. Mamman var inställd på Mello. Of course. Hade inte riktigt ränknat med att den lille och pappan snappat upp att det samtidigt var Gladiatorerna. Gissa vem som blev fett nedröstad. Mamman. Numerärt underläge. Känns (tyvärr) som att det kommer att bli en vana. Fuck.

Så fort mamman ens snuddade fjärrkontrollen i hopp om att åtminstonde få se lite schlager i 4:ans reklampauser, blev det ramaskri. I alla fall på den lille. Som tjöt att han ville se GLADIJATOJERNA!


Här är han. Den nya TV-bossen.

Till slut tog febern ut sin rätt. En tröttis. Som dock vägrade att gå och lägga sig. Trots flera försök. Fick stanna uppe i soffan.

Kollar på ByggareBob i pappans Iphone. Hörlurar krävdes. Då mamman (och pappan) promt skulle se BigBrother med hög volym.

Klipptes igår. Hujedamig. Likadant fast kortare typ. Hatar att klippa mig. Men det blev okey. Bilden på slutet. Någon slags boll till mage. Som växer. Som tusan.

Min frisör. Som för övrigt också är gravid. Berättade om sin suprise. Hon drog med sin kille till Göteborg. I tron att de skulle på P3 guldgalan. I stället. Suprise. Vi ska gifta oss. Shit. Nu är han hennes man.





Tjing!

Min man och min son vet minsann. Att mamman uppskattar. Blommor och finchoklad på alla ♥ dag. Fick blombud till jobbet. Värsta lyxen. Vilken underbar dag.

Min present till min man. Att han får gå på hockey. Med Niclas. Alltså inte att jag bjuder honom. (Det gör Niclas) Utan att han "får gå". På alla ♥ dag. Så gentilt gjort av mig va?! 

Hoppas att ni alla har en härlig dag. Det är ni värda!

 

Ibland bara dör mamman en smula. Som här. Den lille har härjat en hel lördag. Somnar utslagen i soffan.

Han har hållit hov. Fått alla middagsgästerna att engagera sig i olika lekar. Kört med bilar. Skjutit med vattenpistoler. Varit polis. Ätit snacks och dansat till schlagermusik.

Den finaste. Finaste. Nu. Tröttis.  

Jag stod för desserten i lördags afton. Fick ett ryck. Då jag egentligen bara kan göra kladdkaka och ananaspaj. Försökte mig på det här. Någon slags triple chocoalte dream från "Halv åtta hos mig". Olika lager choklad och after eight. Oh my.

Startade upp projektet fredag kväll klockan åtta. Var klar exakt ett På spåret avsnitt senare. Here it is.


Det syns kanske inte så väl. Men botten är kladdkakig med after eight i smeten. Sedan ett lager smält mjölkchoklad med philadelphiaost och vaniljsocker. Därefter ett lager after eight on top. Serverat med grädde, hallon och pysalis.

I lördags var vi på trivsel. Jag ville kallade det schlagerkväll. Men ingen var riktigt på. Rätt och slätt - dinner with friends. Supergod buffé. Speciellt för sådana som älskar mat. Like me.

Kycklingklubbor. Västerbottenpaj. Smördegsruta med tomat, charlottenlök och parmesan. Grekisk sallad. Tomat- och mozarellasallad. Marinerade champinjoner. Tzatziki och guacamale mm.

Bildbomb. Mat.
    

Bildbomb. Vänner.
     
Till sist den lille. Som bara åt oliver. Och chips. Och Godis då.

Emilian försöker här få Greta att bli lika förtjust i filmen "Cars" som han själv är. Vi ser dem (Cars och Cars2) flera gånger i veckan. När han var hemma sjuk. Körde vi dem två gånger var - per dag. Japp vi kan alla sånger, repliker, bilmärken och namn utantill.

Lilla fröken G inte rikttigt lika intresserad. Men hon sällskapade sött i soffan. Ja det var mammorna som tyckte att han skulle hålla armen om. Men de satt tätt tillsammans från början. Sådetså!

     

Yesterday hade vi besök av de finaste flickorna. Det fikades. Som ni ser. Stort fruktfat i förgrunden. Viktigt. Inga onödiga kalorier här inte. (Ignorera gärna vad den lille slevar i sig.)

Om det var trevligt? Som tusan. Även om kidsen promt skulle ha exakt samma leksak samtidigt. Och den minsta tjejen inte riktigt fick vara med i leken, alls. (Story of alla småsyskons life I guess.) Kunde mammorna i alla fall softa en smula och umgås. Gillar vi.

Nu är frågan. Funkar det här? Att ta en storlek större än vanligt. Låta bli att knäppa. Och liksom se normal ut.

Svårt läge. Är inte mycket för att köpa gravidplagg. Känns onödigt. Det får nog bli såhär.


Tvärrandigt och tjock. Yes?!

Läste just det här på Amanda Schulmans blogg:

Alex: Hej Älskling. Jag spelade in dig när du snarkade i natt. Jag lägger ut det nu på bloggen.
Amanda:  Men, är du galen! Ingen ska få höra mig snarka. Sluta nu.
Alex: Sluta larva dig. Om en kvart finns det på bloggen.
Amanda: Det låter som att du tycker att det är din rättighet att lägga ut det. Du FÅR inte göra det!
Alex: Jo. Alla ska få veta hur jag har det. (...)

Exakt den här konversationen skulle kunna vara mellan mig och min man. Just nu. Om han hade haft en blogg. Jag fick nämligen en hel del knuffar i natt. Och höga suckar riktade emot mig. Jag såg vid något tillfälle att han låg på sidan, med en prydnadskudde tryckt mot örat. Tror dessutom att han redan hade öronproppar i. Stackars min man.

Jag vet att jag snarkar. Brutalt. Ännu mer nu. Tokförkyld. Gravid. Och sovandes på rygg. Ligga på mage är liksom out of question. Förlåt min man.  Idén med att han ska somna före mig funkar inte. Då jag i princip somnar direkt då huvudet läggs på kudden. Igår 21.30. Igen förlåt min man.

Och. Tur att du inte har någon blogg. För jag vet att du också har inspelningar.

Den lille är inte riktigt världens bästa förlorare. Inte vad gäller memory i alla fall. Det blir tårar om motståndaren tar för många par i rad.

Så nu har han uppfunnit ett nytt spel. Memory med uppochnervända bilar. Får man två lika är det ett par. Dock kan det bara finnas en spelare åt gången. För husfridens skull antar jag.


Här hinner han med en slängkyss åt sin mamma. Mitt i spelet.


Och så vänder vi.

"Mamma det är inte alls så kallt" - Var den lilles första ord när han kom ut i morse. Betänk då att han hade dubbla ullsockor, täckbrallor, tre tjocktröjor, termomössa och vantar - bland annat.

Mamman tog honom på orden. Hoppade visserligen i dunjackan. Men thats it. Alltså bara strumpbyxor på benen och skinnhandskar. Inte okey. Absolut inte okey i 20 minusgrader. Hallå jag dör. Vi måste köpa en termometer. Alternativt bygga någon slags uppvärmd tunnel till dagis.

Slänger här in två skridskobilder på min man. Från i lördags. Då var det också svinkallt.
  

Bra dag. Fick besked att min ansökan om graviditetspenning blev beviljad för 100% (fd havandeskapspenning). Jobbar alltså fram till påsk ungefär. Sedan blir det till att vila upp sig inför bebisens ankomst. Utan att nalla på mammadagarna. Tack Fsk. Glad jag blev.

Pratade lite med min son innan. Han meddelade att hans pappa minsann: "Spelar fotboll med mig. Jagar mig. Busar med mig. Kastar snöbollar med mig. Springer efter mig. Lyfter runt och upp mig." Med mycket mera. 

När jag frågade vad hans mamma brukar göra blev svaret. "Vara inne och hjälpa mig städa upp mina bilar." Jaha tack och hej liksom. Fun Mom var det här.

I lördags kväll. Skulle vi haft lite fikabesök. Det blev inte riktigt så. I stället satte vi själva i oss allt snacks, godis och skräp som inhandlats. Detta till frekvent zappande mellan Melodifestivalen och Gladiatorerna. Ni kan ju gissa vilka som ville se vad. Mamman mot killarna.

Därför blev det igår. Det här. Som för att väga upp lördagens frosseri. Fruktsallad. Med blåbär. How lyxigt liksom. Tyvärr är merparten av familjen tokförkyld. Det vill säga utan smak och lukt. Men nu är vi fullproppade med vitaminer i alla fall.

Mamman - skrinnade inte alls. Höll sig vid fikabordet. Där grannarna stod för korvgrillning. Mycket trevligt. Men kallt som tusan.

Stor eloge till de grannar som tagit på sig att faktiskt spola is på grusplanen i slutet av vår gata. Inte ens jobbigt att ta sig dit. Eller hem.

Man blir glad av att fika.

Mats instruerar hur korven bäst ska grillas.

Emilian och Love grillar. Typiska lördagsaktiviteter i förort.

Om det där med skidor var svårt. Så var skridskor tusen gånger svårare. Den lille lite förvånad igen. Att han ramlade hela tiden. Men pappan show offade och skrinnade runt som ett proffs. Typ.



     

Så var det då dags för premiärtur. Den kortaste ever. Den lille lite förvånad. Att det inte gick lika bra som för skidåkarna på TV. Det var ganska svårt med andra ord. Men han kämpade. I alla fall i säkert tjugfem meter.




Here I Come!

Det blev även en riktig fancy fredagsdinner efter alla överraskningar. Den stod mamman för. Dock. Lite tips angående den. Tanken var helstekt fylld fläskytterfilé med potatisgratäng. Det var tanken ja.

Tips ett. Banka ut den ordentligt/dela den i två halvor på längden och banka ut båda två delarna. Tips två. Krydda rejält. Mycket mer än man tror. Jag hade olivolja, salt, peppar, örtaårdskrydda, timjan och provancekrydda.
     
Tips tre. Baconet kanske gör sig bättre runtom själva rullen, inte inuti då den tenderar att bli lite "rå" i konsistensen. Tips fyra. Ta inte för mycket fyllning när du brer på. Jag hade creme bonjour vitlök/örter blandat med fetaost och lite grädde. Tips fyra. Se till så du har steksnöre hemma. Tandpetare funkar inte jättebra.
     
Tips fem. Stek runtom i rikligt med smör, alltså, se till så du har rikligt med smör hemma. Tips sex. Slå lite grädde runtom filén i ugnsformen. Ganska mycket fyllning rinner ut och blir en mumsig skysås. Tips sju. Använd stektermometer så slipper du, efter att du skurit upp, skjutsa in den i ugnen igen.
     
Servera med din felfria potatisgratäng. Och njut. Det var vansinningt gott. Och räckte till sju protioner. Så japp, vi har ätit detta hela helgen. Inget fel med det. Alls.

I fredags kväll kom pappan hemsusande. Med sprillans nya skidor och stavar till den lille. Hans första ever. Och - skridskor, både till den lille och till pappan själv. Mamman fick även hon överraskning. Presentkort på klippning, bara sådär.

Fredagsmys. Den lille eld och lågor. Ville ut och testa direkt. Fick hejdas, och testa inomhus i stället.




How cute?!

I går var det storstädning i den lilles garderob. Det sorterades ut och slängdes en hel massa. Och ändå. Har han tusen plagg kvar. Han är minsann en liten fashionista den där lille.

Här visar han stolt upp. Sin...brottardräkt...Kanske inte vad mamman hade i åtanke när hon köpte den för två år sedan (Me&I). Men tydligen, enligt både pappan och den lille. Idealisk för just brottning. Om de brottades? Oh ja, och gör, varje dag, varje fucking dag.

Nu med speciella brottarkläder dessutom. Något kort i benen. Något tight. Något wierd färg. Men spänner man musklerna såhär. Då är man kung ändå.