everydaycharlotte

Sista kontrollen på MVC idag. Nästa gång blir på efterkontroll om en dryg månad. Allt såg fint ut. Magen var stor. 33cm tror jag. Har gått upp 7kg sedan invägningen i v. 12-13. Då är det bara att vänta nu alltså. Väntar och längtar!



Inser att den här bilden är aptråkig. Bjuder därför även på den här. Jag och min stora kille. Ligger och myser. Pratar med lillebror i magen. Säger att vi längtar efter honom. Vi längtar även efter pappan. Som jobbar. Sinnessjukt mycket. Föräldrarledighet och semester har väl sällan varit så wanted som nu.

Jaha då är vi nära nu. Me and magen i v. 38 + 1.

 

Då eftermiddagen inte förlöpte precis så som mammorna ville. Fick vi lite raskt och bryskt bege oss hemåt. Under vilda protester.

Vissa var nog en smula övertrötta och hann somna på den korta promenaden hem. Fick lyfta/släpa in honom och placera honom like this. Kanske inte så konstigt att det var konstant bråk.

Ibland leker de som såtaste vänner. Men. Ibland bråkar de. Om allt. Idag var en sådan dag. Herregud. Allt skulle det bråkas om.

Vem som skulle ha kaninen. Vem som skulle åka på sparken. Vem som fick sjunga lille katt. Vem som är kompis med David. Vem som tycker om Eric Saade. Vem som skulle öppna ugnen. Vem som skulle hamra. Vem som skulle sitta i fåtöljen. Med mycket mera. Nu sliter de inte bara i sakerna. Nu bråkar de verbalt och skriker åt varandra. My god ljudvolym.






Här leker de doktor. Emilian mäter blodtryck. På Gretas vad. Innan helvetet bröt ut.

Om man hänger ett tag med den lille. Så märker man hur extremt nöjd han blir. När han gör något bra. Han liksom skryter med sig själv. Och är tokstolt över minsta bedrift. Sött kan man tycka. Om än lite självgott.

Slog mig just att det finns en annan person i familjen. Som också alltid är grisigt nöjd över sina bedrifter. Japp - jag. Om ingen annan berömmer, då får man ju göra det själv.

Idag har jag till exempel gjort det här. Som ska bli en banderoll. Till 3-årskalaset på söndag. Och ja. Jag är skitnöjd. Visst blev det snyggt?! Det ska dit snören och ballonger också. Men ändå. Hur pysslig och kreativ är inte jag? Sänder en microtanke till min gamla text-/bildlärare Jan. Något lyckades han med. Lära mig att texta bokstäver relativt snyggt.

Det är inte helt lätt. Att klippa, fila och måla sina tånaglar. Magen sitter liksom i vägen. Men jag kämpade. Och till slut. Tuggummirosa både på finger- och tånaglar. Kanske inte direkt tjusigt. Men somrigt.

I och för sig är det inte så somrigt idag. Kallt och blåsigt + regn. Egentligen tycker jag att det är lite skönt. Med en paus. Från sommarhettan. Men det vågar jag knappt säga högt. Folk blir så irriterade då. Och med folk menar jag min man.



Japp det vita runda i förgrunden. Magen. Gigantisk. Speciellt efter all lax och färskpotatis, som jag återigen proppat i mig.

Ni kanske undrar. Varför det är så lite om pappan i bloggen?! Det är för att han jobbar. Precis hela tiden. Och den lilla tid han inte jobbar. Då spelar han golf. Eller leker en stund med den lille.

Det är alltså galet mycket jobb. Han sitter ibland (rätt ofta) halva nätterna. Vilket egentligen inte stör, vi andra sover ju. Det som dock är lite störigt, är att han äter upp allt mitt gottis som jag gömt i skåpen. Gruff.

I lördags jobbade han inte. Inte på dagen i alla fall. Då var vi på stan. Och pappan lär sig här en ståpåhänderteknink. Ja egentligen var det väl för barn. Men som ni ser. Den lille föga intresserad.




Ja alltså detta var inte direkt mitt i stan. Utan i en park. Där det var en massa aktiviteter. För barn - och vuxna. Saker man kan göra, när man inte jobbar.

Det är en stor dag idag. Milstolpe i den lilles liv. Första dagen som han har varit utan blöja en hel dag på dagis. Han skulle promt ha sina Blixten-kallingar i morse. Och jo men visst hade det gått bra. Ingen olycka alls. Mamman mycket stolt. Annars brukar det gå bra längre stunder. Men små olyckor är ofta framme.

Nu har vi en stor kille alltså. Med kallingar och tatuering. I skrivandets stund är han dessutom inne hos grannen och leker med bilar. Han skrek åt sin mamma att han minsann skulle stanna där och absolut inte ville gå på någon gympa. Nähä. Snart flyttar han väl hemifrån också.

 

Mors dag idag. Jag har som bekant redan fått ett parasoll. Blev därför en smula överraskad då den lille och pappan dök upp med ännu ett paket. En ny värmevetekudde. Då jag slarvat bort min gamla. Så uppskattad present. Love mina killar.

Efter förmiddagsfika hos familjen Krantz. Grötlunch (för killarna). Middagslur (för mig och den lille). Jobb (för pappan). Kom mormor och morfar på besök. De styrde upp blommor och krukor på altanen. Mycket fint. Och sedan styrde jag (och mormor) upp vårens och försommarens godaste middag.

Varmrökt lax. Färskpotatis (ärlig så åt jag nog en tjugo stycken). Romsås. Sparris. Gurka, tomat och rädisor. Citron. Jordgubbar och annanas. Älskar älskar sådan mat. Lyckad mors dag med andra ord.

     

     

Idag fick min man och min son slänga sig i väggen. För jag var fucking fabulous. För att vara nine months pregnant. Eller nä. För att jag bara var det.

Fick till det hela med "missuniversumfrisyr". Grön ögonskugga och spetstunika. Som jag i och för sig doppade i chilibean på lunchen. But still - fabulous!



   
La upp fem bilder för att ha gardering och bevis. När jag blir liknad vid diverse märkliga ting.

Gårdagen var galet härlig. Och vi avslutade den som sig bör. Grill hos vänner. Liksom resten av Sverigen typ. Resten av Sandsbro i alla fall.

     

Hamburgare på mostergrillen. Dukat bord med palm och piratservetter. Männen sköter grillandet. Allt enligt konstens alla regler.


Slapp i kvällssolen. Mätta och belåtna. Barnen sket totalt i solen och lekte med bilar/såg på film inomhus.

Det är inte helt lätt att ta en spontanfika på Tofta Strand. Med tre vildar. Som satt still i cirka tre minuter. Den tid det tar att mula in en vaniljglasspinne i munnen.



Sedan var det full fart. Till mammornas och övriga besökares förtvivlan. Eller så farligt kanske det inte var. Men när de sticker iväg åt olika håll och det finns vatten och höga trappor i närheten. Då är det inte roligt att vara höggravid mamma.


Här har de stuckit. Dock åt samma håll. E. G. Och lilla I.

Igår fick jag min morsdagpresent. Ett parasoll. Gillar skuggan numera. Så idag har jag och den lille hängt ute mest hela tiden. Med diverse grannar som kommit förbi. Och nu blir det grillkväll hos Fredrik, Mia och Love. Tjing!

Det bådar icke gott. Att bebis redan nu (i magen) väcker sin mamma. Okristligt tidigt. Idag 05.10. Sedan stört omöjligt att somna om. Det gör att förmiddagarna blir knasiga och oftast tillbringas i sängen.

Sov som en stock när klockan sedan ringde 12.30 och det var dags för att hämta hem den lille. Hoppas verkligen att bebis inte gör detta till en vana. Även utanför magen. Jag är inte sugen på sömnbrist. Hör du det bebis?!

En annan sak. Min man sa idag att jag ser ut som Lars i BB. (Vet ni inte hur han ser ut. Då får ni googla.)Tack liksom - NOT! Jag tror att vi får införa "om man inte kan säga något snällt, då behöver man inte säga något alls" i vår familj.

Nu spelar han golf, mannen. Igen jag veeeet (!!) det är sinnessjukt mycket golf nowadays. Har haft överseende, men nu, i kombination med BB-Lars och katten Gustav-liknelser - not any more. Hör du det Ronnie?!


BB-Lars/KattenGustav - My Ass!

Vilket fantastiskt väder. Och vilken underbar tid. Att få vara ledig och njuta av denna utsikt. Bästa barnen som leker och idag blev det bad i massor dessutom.








Emilian och Greta. Bästa badkompisar som plaskade som riktiga fiskar. Mammorna satt i skuggan och vilade sig. Eller i alla fall den gravida mamman.

Dagens hot mama bild. Eller kanske inte så hot. Men varm, det har jag varit.


Nu kyler jag av mig. Med glass. Sonen sover. Mannen spelar golf. I morgon ska jag köpa mig ett parasoll. Och kanske packa den där BB-väskan. Man vet ju aldrig.

Direkt efter dagis idag. Playdate på Fyllerydsvägen. Fem förortsmammor. Nio (!!!) barn + en lillebror i magen då. Oh my. Men det gick finfint. Alla lekte tillsammans i solen. Vi åt massor med frukt och fikade en smula.

Bildregn.













Till slut var den lille så trött att han självmant satte sig i sin vagn och ville gå hem. Mamman mycket nöjd med eftermiddagen. Alltid trevlig att umgås. Även om det blir en del springande och trixande med så många barn. Ljuvligt väder dessutom. Gillar det här med föräldraledighet skarpt.

Och så en dagens mage. Stor som en ballong. Ursäkta den konstiga handen. Men det är stört att försöka fota sig själv in the mirror.


v.37

Idag hade vi finaste Valter och hans finfina mamma Sabina på besök. Mycket underbart och trevligt på alla sätt och vis. Det blev lek, räkpaj, promme, dagishämtning och glass i solen.


Valter begrundar. Vad kan det vara?


Bästa barnen. Roar sig själva.

Årets första poolhäng. Igår. Den lille överlycklig. Det ser ut som vit himmel. Men den är blå. Konstigt.




Här är han så euforisk att han hoppat halvt ur bild. Tjoho!

Jag vet inte hur väldressade era barn är. Men mitt. Han ställer upp. Och filar mammans fötter. Speciellt nu när bebismagen är grotesk och i vägen för typ allt.






Snäll och söt.

På vår gata bor det en del barn. Ganska många egentligen. Dock inte födda samma år. Utan mer födda, liksom var sitt år. Konstigt. I alla fall leker alla så fint tillsammans. Från den äldsta som blir 10 till den yngsta som är 1. Och snart kommer det ännu en till skaran. En till lillebror. Ännu en kille. Hedvägen är en pojkgata. Look at this - alla barnen/födelseår:

Oliver -02
Emil -03
Liam -05
Carl -06
Hugo -07
Maja -07
Alvin -08
Emilian -09
Leon -10
Minnah -11
Bebis i min magen -12

Bra med mycket barn. Då man får låna/ärva saker. Här har den lille lagt vantarna på en cyckel. Med stödhjul. Första åket. Gick hur bra som helst. Och ja. Vi vet att han har hockeyhjälm. Ska fixa det där.

Endast för dokumentation. Inför framtiden. Igår lördag, spelade min man golf. 18 hål. Sex timmar. Idag söndag spelar han golf. 18 hål. Ganska många timmar till liksom.

Dessa timmar av egentid kommer jag att ta igen. Dock när bebis är ute. Alltså en hel del shoppingrundor och små barnfria weekends framöver för mamman. Ser jag fram emot. A lot.


Här är den lille. På Biltema. Det är sådant han och mamman pysslar med. När de är alone. Besöker Biltema. My god.

Jag försökte tidigare i veckan att införa beslut, om att namnsdagar borde firas stort, i vår familj. Min man tittade skeptiskt på mig och höll inte med alls. Alltså blev jag inte spontanfirad ett endaste dugg igår. Den enda som kom ihåg utan att bli påmind, var mamma. Såklart. Tack för det.

Jag fick alltså styra upp min namnsdagsfrukost helt alone. Men sedan blev jag bjuden på IKEA-lunch och slapp betala kalaset i kassan. Så jag klagar inte. Men tycker fortfarande att namnsdagar bör firas. Lite tråkigt då, att vi, har valt att ge vår son ett namn som inte ens finns med i almanackan. Smarta föräldrar där.

Vi var en smula spontana igår ändå. Roadtrip till Kalmar med våra vänner Johan och Emma. IKEA på agendan. Köttbullar intogs. Jag lyxade och hade både potatismos och pommes till mina. Är man pregnant så är man.

Vi köpte dock inget vettigt. Bara ovettiga saker som glödlampor, rullgardiner, utgående tvättkorgar, toaborstar och en vitlökspress typ. Men trevligt hade vi.

Här är den enda bilden som togs. Min man utan huvud på fyndavdelningen. Där vi för övrigt inte hittade något.

Det här med att vara barnfria. Har en lite negativ inverkan på oss som vuxna människor. Vi släpper liksom vuxenlivet och går tillbaka i tiden. Beter oss som teenagers.

Plockar inte ur diskmaskinen. Disken hopar sig i stället på köksbänkarna. Tvätten slängs på golvet. Vi lagar ingen vettig mat. Äter i sängen. Ser på film och svullar godis direkt efteråt.

Här tillbringade vi vår lördagskväll. Med mat (billys panpizza och left over potatisgratäng), godis, saft och Hamilton. Angående det sistnämnda. Inget jag tokrekomenderar. Det ligger således inte i nationens intresse. Att se den filmen.  

I torsdags var det så äntligen dags. Efterlängtad pedikyr. Förutseende som jag är slet jag med min min mans flipflop-tofflor, för att inte förstöra lackningen efteråt.

Att jag sedan bytte dem mot ballerinaskor to soon och totalt kletade ut allt är en annan femma. Tanken som räknas.

     


Alltså visst det är inte jättebilligt. Men man kan önska sig i present. I love pedikyr. Man blir superlen plus får härlig massage. Det om något är fantastiskt för gravidben. Nu börjar det nämligen att bli tungt. Med magen.

Helt oplanerat blev vi barnfria. Hela helgen. Den lille skulle promt följa med mormor och morfar, som var här på lite ärenden. Inte alls för att hämta den lille. Men så fort han fick höra att de skulle till stugan, då ville han absolut följa med. Han och alla gosedjur, plus trehjulingen.

Mamman protesterade inte direkt. Utan skickade iväg honom. Lugnt och skönt här hemma nu. Men lite tomt. Han är ju ändå min gullegos. Så what to do now? Bio? Restaurang? Discodans? Näpp. Det blev kött och potatisgratäng  (har fått värsta hang up:en på det). Och nu sitter vi framför hockeyn med varsin dator i knät.

Fredagsmys utan barn. Är ungefär detsamma som fredagsmys, efter att barnet somnat. Men big difference tomorrow. Sovmorgon. Gillar!


Gullegosen med egen kundvagn. Vid chipshyllan.

Jag måste haft ett starkt ögonblick av ordningssamhet. Då jag märkte ut och plockade ner Emilians bebiskläder. Storlek 50/56 prydligt samlat i en kartong. Tvättat sorterat och vikt.

Vad jag även förträngt var mängden. Min man hade rätt (som vanligt), helt onödigt att köpa massa nytt till bebisen. Vi har mängder i storlekarna 50/56. Så OM någon vän eller släkting funderat på present till bebis. Gärna i lite större storlekar som 62-74 och uppåt.

     


Här är allt, inklusive de nya plagg som jag har köpt. I storlek 50/56. Hoppas lillebror inte är en bjässe och helt skippar dessa storlekar.

I am back. Med mascara. Sorry för extremt bildregn. Men kände mig så fin att jag var tvungen. Älskar ju allt som glittrar. Och idag var jag en discoboll. Bokstavligt.



     


Hot mama today. Dock mindre hot efter att ha överraskats av ett ösregn. Men who cares.

Den lille han kan. Dricka äppeljuice. Lyssna i lurar. Och kolla på film. Samtidigt som han visar vem som äger. Inte illa.

Min man är inte den morgonpiggaste. As a matter of fact så är han nog den minst morgonpigga i hela stan. Det innebär att han aldrig, observera verkligen aldrig. Äter frukost hemma på vardagarna. Han tar i stället med sig fyra lingongrova-dubbelmackor i en plastpåse. Inte helt sällan är det dessutom jag som gör dem åt honom.

Det innebär att det går åt en hel del linggrova-mackor i veckorna (och på helgerna). Lägg därtill att den lille äter en eller två varje dag och jag äter också ett par. Vi gör åt med lingongrova alltså. Därför inte så konstigt att den lille idag sa:


"Mamma - du måste hålla utkik efter pappa. Så han inte äter upp alla mackorna. Och alla vindruvorna."

Fuck. Inser nu att jag ser ut som barbamamma på föregående bild. Plus randig. Dessutom har jag typ slutat att sminka mig. För att det är så skönt utan mascara. Has it come to this alltså.

Jag som brukade förakta (kanske lite starkt ord) mammor som inte ens hade mascara på sångstunder och dylikt. Nu är jag en sådan mamma. Jag måste ta mig ur det här. Barbamammaträsket utan mascara. Jag måste. This is not me.

Återkommer i morgon. Hoppas att den dagen blir bättre. Då ska jag sminka mig.

Adderar ännu en sak till missären. Idag sprack mina mammatights. När jag hade dem på mig. Alltså har jag tjocka lår nu också.

Idag är jag verkligen gravid. Hade en pedikyr inplanerad. Som jag har sett fram emot detta. Studsade upp. Skuttade in i duschen (nåja lufsade då). Var en glad och happy mamma. Tills de ringer 08.15 och meddelar att vi måste boka om då Linda är sjuk.

Jag blev helt sänkt. All luft gick ur mig. Pressade till och med fram en tår (ett gäng). För att jag tyckte så synd om mig själv. Att jag inte skulle få komma ut på detta major event. Deppade hela förmiddagen. Låg i sängen och sov mest i och för sig. Men deppade i sömnen. Bu.

Nu börjar det att bli obekvämt. Det här med bebis i magen. Inget är skönt. Är rastlös. Men orkar inte ta mig för någonting. Blir trött av minsta lilla. Kan inte ligga ner på något bekvämt sätt. Kan inte sitt skönt. Kan inte äta och dricka det jag vill. Är sjukt irriterad. Dåligt tålamod (mer än vanligt). Vet inte hur jag ska vara eller vad jag vill. Beslutsångest om precis allt.

Stackars min familj. Mest stackars min man, som får stå ut med utbrott och humörsvängningar. Häromdagen fick jag tokspel, när han försiktigt påpekade att det nog är bra, att jag rör på mig, i och med hämtning och lämning av Emilian varje dag. Jag upprepar - tokspel, med skrik och gråt. Att han står ut. Detta on top of snarkningar från hell. Varje natt.

Nej jag är redo. Let the kid out.

Ibland blir jag nästan rädd. Så stereotypa vi är. Jag och min man. Den här bilden togs, när jag satt och sydde (!) knappar. I min mans byxor. Samtidigt som han satte gipsskivor på reglar, till vår nya vägg.

Barnet? Han var ute och körde go kart. Och sjöng Eric Saade låtar som hördes över hela grannskapet.

Jag vet inte om ni kommer ihåg. För ett par helger sedan. Den lille blev galen utanför en affär. Han ville leka med en go kart. Och tydligen. Om man är tillräckligt jävlig mot sin mamma. Då får man en go kart. Märkligt.


Obs får endast köras utomhus.

Min pappa och jag. Spelar fotboll. Och ja, ibland får även jag röra bollen. Ibland.

     

Okey ärligt. I nionde månaden. Kan man ha den här? Alltså jag ska inte på någon speciell tillställning. Utan tänkte mest som solklänning/vid kalastillfälle.

Köptes idag då jag shoppade med mamma. Och alla vet att mammor tycker att döttrar klär i typ allting. Därför behöver jag second opinion. Den lille tyckte okey. Men känns inte helt tillförlitlig.



              
Jag står lite så att man kan tänka bort magen. Det syns inte så väl, men det är tub upptill. Och lite volanger. Typ.

Ja han ser söt ut. Och rentav lite gullig. Men är ganska så lite gullig när han rymmer över till grannarna. Vrålar sedan i högan sky när mamman ska hämta hem honom. Skriker och sparkar vilt omkring sig. Mamman får bära honom brutalt. Samtidigt som han ålar och tokgråter så att det hörs över hela gatan. Vilken show.

Väl inne blir det att stanna på sitt rum. Tills han har tänkt över sina synder och är redo att prata om dem. Samt be om ursäkt. Jag vet inte om det är det mest pedagogiska sättet. Men det funkar okey i vår familj. Kan ju säga att han åker in på sitt rum, ofta. Mer än en gång per dag. Så lever vi.

Tror det måste vara en craving. Är sugen på sill och potatis. Hela tiden. Är det vettigt eller?! Jag liksom tänker på kokt potatis och sill dagarna i ända. Det och vattenmelon.
Alltså fatta lycka när min lunch såg ut såhär idag. Jag dör så gott.

Vi har haft en urhärlig eftermiddag i solen. Jag och den lille gick ut hårt. Med fotboll. Eller det var mest den lille. Jag satt ärligt talat mest på en filt i skuggan. Men jag fotade. Det gjorde jag. Och knöt fotbollsskor. Som en riktig soccermom.

     

Sedan fick vi besök av massa vänner. Barn och mammor. Vi kan inte klaga på vårt förortshäng. Det blev saft, frukt och en liten kaka i solen. Det här måste vara livet. Och med en lillebror i magen är man ursäktad. Man kan med gott samvete sitta ner mest hela tiden. Och slipper således fara runt som en skottspole och delta i diverse vilda lekar. Skönt.

Först tänkte jag nog gnälla lite om min mans 4 golfrundor inom den senaste veckan. 4 rundor som gångas med 2-5 timmar per gång (9 eller 18 hål). Det är en helvetes massa med timmar på golfbanan. Inom en veckas tid. Erkänn!

Detta skriver jag dock endast för dokumentation, inför framtiden. Om han någon gång gnäller om att det spelas för lite golf. Men jag gnäller inte, inte just nu i alla fall. Han kom nämligen hem med McDonaldsmat. Så var mamman glad igen. Enkelt där.

Ja då var den färdig. Den nya skohyllan. Som fått delar av diverse andra hyllor. Dessutom vill jag poängtera att jag, gravid i åttonden månaden bar in hela åbäket. Tillsammans med min man of course, but still. Ett tag trodde jag att vattnet skulle gå. Men så bytte vi sida och vips (eller kanske inte vips direkt), var den på plats.

Före. Och då har jag ändå precis städat och radat upp allting. + Att den lilles alla skor är i en annan skohylla som hänger på motsatt vägg.


Under tiden. Jag är ju kvinna och har en hel del skor. Men min man. Oh my. Han har skor. I överflöd.


Tada! Hur fint blev inte det här då? Fint och praktiskt. Och ja - den var tung som fan.


Det bästa. Det finns plats för många fler par.


Jag bara undrar. Exakt hur avundsjuka är ni nu? Och ni fattar att detta är inuti garderoben och således är det en skjutdörr som ska dras för. To bad kan man kanske tycka nu va?!

Riktigt bra dag idag. Strålande solsken. Tokvarmt. En stund på stan medans min man var hos optikern. Koll på mvc, fick lyssna på bebisen, så mys. Dessutom har han vänt sig och  ligger numera med huvudet neråt. Redo att komma ut alltså. Hämtade den lille, som snart kommer att vara den store. Han sov sött i sin sovsäck på dagis, och förstod inte alls varför mamman och pappan plötsligt dök upp.

Eftermiddag på altanen och på lekplatsen med härliga grannar och vänner. Kändes nästan som sommar och semester. Jordgubbar och vattenmelon till mellis och sill med potatis till middag. Sommarfeeling om något. Dessvärre tog jag inte ett endaste kort. Men vi ser alla ut precis som vanligt.

Nu ska jag hänga in ett ton kläder i min garderob. Min man bygger en skohylla/garderobsinsats i garaget. Lovar att fota när den blir klar. Så länge - simma lugnt.

En helt annan sak. Appropå mat typ. Helgerna är jag i mitt matesse. I veckorna äter vi fiskpinnar, falukorv och köttbullar på längden och tvären. Därför tycker jag att det är viktigt, och roligt, att äta lite mer fancy på helgerna. Min man delar inte riktigt detta intresse.

I lördags föreslog han att vi skulle äta kycklingsallad. Eh va. Vem äter kycklingsallad en lördagskväll? Jag är i alla fall uppvuxen med familjeunderhållning och nice food på helgerna. Den traditionen är jag mån om att föra vidare in i min familj. Bra helgmat är exempelvis det här. Kött och potatisgratäng. Från i lördags kväll. 


Ja en hel del potatisgratäng har det blivit i helgen. Men det är ju så galet gott. Här kommer receptet:

6-8 medlestora potatisar
5dl grädde (gärna vispgrädde)
2-3dl riven ost
2-4 vitlöksklyftor
salt och nymalen svartpeppar

Skala och skiva potatisen. Lägg i rymlig bunke. Ös ner allt annat och blanda runt väl. Smörj en form. Ner med allt. Skaka till fyll på med mer grädde om det ser lite ut. Strö lite mer riven ost på if you like. In i ugnen 200 grader typ 30-40 minuter. Under de sista 10 minuterna kan man smula över lite chevré, det är gudomligt gott.

Låt gratängen stå till sig en stund innan ni äter. För ni kommer att äta, som dårar. Det kan jag lova.

Vi betedde oss som de vuxna människor vi är. Vi gick ner till stranden här i Sandsbro och kollade på elden. Dock var vi en smula sena och elden hande nästan brunnit ut. Men vi kände Valforgsfeeling. Promise.

Ja det är lite tråkigt med bilder utan människor. Tog några sådana under gårdagen. Men. Antingen blundade en eller flera. Eller så var det händer i vägen.

Därför får ni en bild på mig. Dock i en annan klänning än den jag bar. Det bakom mitt vänstra öra är inget örhänge utan vår bordslampa. Me and maggen v.34-35 nu då.

Vilken trevlig afton vi hade. Grillning och goda drycker (alkoholfria för vissa) hos Fredrik och Mia. Årets första grillning. Och vi satt ute till niotiden. Underbart. Det bästa med matbordet. Alla alternativ och olika såser. Jag älskar när det finns mycket att välja emellan.

Grillad fläskfilé. Grillad stark korv (vet ej vilken). Grillade grönsaker och champinjoner. Potatisgratäng made by me. Grekisk sallad med massor av fetaost. Tzatziki. Tomatgrillsås. Bröd. Olika drickor. Oh my. Jag åt så bebisen nästan ploppade ut på grund av platsbrist. Då åt jag lite äppelpaj med vaniljsås just in case of krigstid typ.


Bordet.


My plate. Omgång ett.