I Tid Och Otid

Nu för tiden är det inte så lätt att komma i tid. Jag har förut aldrig haft problem med att passa tider. Har nog aldrig kommit försent till skolan eller jobbet. Jag har i princip aldrig missat en buss eller ett tåg (förutom en båt på Lankawi då tidsomställningen ställde till det) någonsin. Jag gillar att ha goda marginaler och vara på plats helt enkelt. 

Jag gillar fortfarande det, att vara i tid och att ha marginaler, dock är det inte så att jag numera kan ta min väska och gå. Jag kan inte heller springa och spegla mig en tio gånger innan jag ska iväg. Nej, numera får jag vara glad att jag kommer iväg alls. Och att jag få med mig åtminstonde hälften av diverse nappflaskor, gosedjur, filtar, våtservetter, blöjor, ombyteskläder till bebis, och ja att bebisen kommer med är också ett under.  

Jag tycker att jag är rationell och planerar duktigt, ändå stressar jag som en iller innan vi ska iväg någonstans. Det gör att jag den senaste tiden alltid är varm och svettig, ofta glömt mascara på ena ögat, ser ut som ett skatebo i håret och har omatchade strumpor. 

Så alla ni som tror att det går att leva som vanligt med en bebis - tänk om
- dags att komma försent!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0