At Work

Idag på väg ner på stan. Framför oss åkte en kvinna i en elrullstol. Inget märkvärdigt med det. Men hon sjöng. För full hals. Helt ensam. Tänk om man själv kunde vara lite mer så. Bry sig lite mindre om vad andra skulle tycka. Tänk så mycker roligare det skulle vara om man själv gick runt och sjöng högt för alla.

Ja i mitt fall skulle jag ha roligare. Alla andra skulle må sämre. Då min sångröst är något så fruktansvärt dålig.

Ett varv inne på jobbet. Emilian fann sig direkt. Det roligaste var att sitta på fårfällen och i skyltfönstret och spana på folk. Damerna blev helt till sig. Ojoj viken söt liten pojke sas det.

                 
Kingen - sitter och tar igen sig en smula. Äger stället så att säga.


Men roligast var det i skyltfönstret.

Mission var att skicka ett tennisracket. På posten skrattade de åt mig. Tack för det älskling, nästa gång får du skicka dina leksaker själv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0