everydaycharlotte

Äntligen helg. Fredag med fredagsmys och härligt häng i soffan. Underbart. I morgon bär det sedan av till Jönköping. Ska träffa alla girlsen. Fantastiskt.

Hem på söndag. Mer mys med mina killar. Och sen. Ledig på måndag också. Wow. Fucking wow.

Jag vet inte om jag har sagt. Att den här har flyttat in hos oss på Hedvägen. Redan innan jul kom han. Om han används? Ja. Det har hänt. Men. Ska ta tag i det där. Bli lite bättre.  



Den tillsammans med det här. Gör att vi har ett komplett gym. At home. Vi borde vara grymt vältränade. Och ja. Min man är. Jag. Not so much. Men. Nu är det väl dags.

I lördags var vi på födelsedagsbaluns. Hela familjen. Den lille var enda barnet. Och han tog det med ro. Höll hov. Som vanligt. Och. Fick sista ordet. Även när andra talade.

Maten. Ja herregud maten. Födelsedagsbarnet himself är kock. Hans sambo jobbar på konditori. Ni kan ju gissa. Grillat (japp det grillades utomhus i typ tusen minusgrader) lamm, entrcote och kyckling. Serverades med en buffé av pastasallad, potatissallad (med bacon), vanlig sallad, tomat/mozarellasallad, olika kalla såser, och bröd. Mamman åt som en tok. Åt upp den lilles mat också. Han vägrade nämligen att äta allt utom brödet. What a waste liksom.



Efter dryga två timmar for mamman och den lille hem. Det blev nog lugnast så. För alla inblandade. Speciellt med tanke på att pappan kom hem runt fyra snåret.

Det bästa. Fick med mig efterrätter hem (nio bitar!). Tre olika sorters bakelser/tårtbitar. En chokladdröm, chokladkaka med chokladmousse och chokladkräm on top. En paj med bananfyllning och chokladkräm. En ljus kaka med något krämigt och kanske coccos ovanpå. Säkert heter detta något mycket mer och förfinat. Men ni ser ju själva på bilden. Perfekt lördag. Kom hem i tid till melodifestivalen också. Den lille tyckte att Eric Saade var bäst (eller var det mamman?).


Japp det är en Corona som syns i bild. Mamman firade lite alone när den lille somnad. Är det lördag så är det.

Det här med vardag. Det går i ett. Inte konstigt att man blir trött. Därför. Efter middagen ikväll. Typ 18.00 hamnade hela familjen i stora sängen. Mys. Byggde kojor. Hoppade och studsade (mest den lille). Mamman och pappan slumrade i omgångar. Tog det galet lugnt helt enkelt. Mycket mysigt. Sedan stoppades killarna om för natten redan 20.30. Så. Egentid för mamman. Som fått dille på gamla OC-avsnitt och plöjer boxar.

I morgon. Ska jag. Installera ny dator på jobbet. Själv. Eh?! Trodde jag var anställd som BC only. But no.

Den lille kan. När han vill. Konsten att äta själv. På restaurang. Duktig.


Gapa stort. Eller gapa supermegastort. Blunda gärna samtidigt.  


Måste hålla i drickan precis hela tiden. Annars kanske den rymmer.


Mums. Mat och mera mat.

De här killarna fick tonight duktigt med spö. I något slags "hittaordetsällskapsspel" (man ska förklara ett ord utan att säga just det ordet alltså). Jag och Cissi fullkomligt ägde. Vad sägs om:

Inte tomat utan...
Gurka!

Sådana där köttbullar man äter i Malmö...
Falafel!

Sånt där kan man inte vinna emot!

Emilian och mamman. Today. In the sun. Härligt.
Pappan? At home. Lite lätt. Örnbakis.

  

Exakt hur avundsjuka blir ni nu då. Söndagspizzabuffé.
(Sorry för suddigt foto, en viss Emilian har varit på linsen och kladdat.)



Recept. Bjud in vänner. I vårt fall Erik och Cissi. Beställ sex olika sorters pizzor (helst utan att börja bråka, något som vi tyvärr inte klarade, jag och min man).

Se till så de inbjudna kan ta dem med sig då de kommer. Skär upp i kartongerna. Lägg lite snyggt. Ät. Eller fullkomligt vräk i er på kortast möjliga tid. Pip sedan om hur mätta/lätt illamående ni är.



Smaklig måltid!

Idag fick jag höra från en vän (en lång). Att det var bra att jag. Som är ganska kort. Har valt en. Ganska kort/inte jättelång alltså. Man. Så att vi korta tjejer inte slösar på långa killar liksom. Utan spar dem till de långa tjejerna.

Va! Fucking brilliant jue. Jag som kort har aldrig funderat över det där. Men såklart. Är man lång tjej. Då finns det färre boys att välja på. Om man inte vill vara huvudet längre än sin karlslok.

Kontentan. Ni korta tjejer. Välj en kort/halvlång kille. Så spar vi de långa. Capisce!

Igår afton. Djupt ner i soffan. Satt jag och min man. Klockan närmade sig halv nio och jag hade tankar på tandborstning och sängen. Då frågar han om vi ska åka till Mattias och kolla på fotboll. ???!!

Eh va? Ska vi ta oss upp. Ur mysmundering? Ut? Och hem till någon? När det praktiskt taget är mitt i natten? Herregud. Jag var i chock. Men. Så resonerade vi moget. Vi är ju sällan barnlösa. Och kan således inte ofta åka i väg tillsammans kvällstid. Alltså hoppade vi i jeans. Körde förbi Preem och köpte chips. (Okey jag kanske följde med mest för snackset). Och slirade in en kvart efter avspark. Milan- Tottenham CL (är relativt säker på det).

Riktigt trevlig. Mattias och Thomas underhöll och det bjöds på mer chips (direkt ur påsen). Öl och whiskey till mannen. Och fotboll då såklart. När vi for hemåt (i natten på riktigt) kändes det bra att vi tagit tag i oss själva och faktiskt umgåtts med vänner.

Mattias och Thomas typ dog när jag tog fram kameran. Alltså för oss var det liksom ett event. Medan. För dem. En vanlig vardag.


Tians ungkarlslya. Very nice.

Så här ser man ut om man är en liten Emilian. Som vägrar att sova. En söndagskväll. Något irriterad mamma som hade sett fram emot Solsidan och kladdkakemuffins. Men icke. En halvsjuk och lite dryg kille skulle promt vara uppe och liksom dansa runt med kattfan.

Men han är ju rätt söt i alla fall.


Gråtsvullna rödkantade ögon får man om man står i sin säng och skriker tills någon hämtar upp en.


Dansa min Kaaatiii.


Mys och bus. Notera sneakers i bakgrunden. Trots att jag redigerat bilden en smula blev dessa kvar.

Så vart det alla ♥ dag igen. Jag och min fina man. Är. Barnlösa. Då den lille har lite tidigt sportlov hos mormor och morfar. Alltså blev det en lugn och fin middag. Det vill säga middag utan saker såsom. Skrik. Gråt. Gnäll. Kaos och Kladd. 

Jag bjöd på alldeles vanlig köttfärssås. Men jag spejsade till det och kokade spagetti. Utan att bryta av den. Wow. Allt för min darling. Och ja. Ni ser två blombuketter på bordet. Varsin. Åt varandra. ♥

Hoppas att ni alla har en mysig dag. För det har ni förtjänat.



Längst upp till vänster syns presenter till min man (och mig). Det är olika inramningar av fina foton. Í will show you later. Promise.

Nu ska vi se film. Och mannen fick äran att välja. Alltså ska vi se "Trolljegeren". En norsk film om folk som jagar troll. Alltså allvarligt. Men. Vad gör man inte på alla hjärtans dag.

Det här är någon jag vill ta upp med min man.

Älskling. Casino kanske kan vara något för dig?! 

Och hon fick 7000:-. Att spendera direkt. Bara sådär.

Jag har fått dille på inlagda kronärtkockshjärtan från delikatessdisken. Och alla vet ju. Att det är extremt billigt att handla från den. Typ en miljon kronor/gram.

Alltså har mamman (smart som alltid) kommit på. Man kan köpa bara själva oljan. Inläggningen. Väger typ noll. Och man kan köpa kronärtkockshjärtan på konservburk. Sedan kan man blanda hemma.



Snacka om att lura systemet. I know. Go ahead and thank me.

Vem skulle inte vilja gosa med den här lille. Nybadad (under vilda protester - but still) och mysig. Sitter med Kaaatiii som han (goseKatten) heter.

Idag har vi en febrig liten gosse som fick hämtas hem tidigare från dagis i fredags. Och det blir inte bättre. Han är varm. Så varm.



Varje kväll när mamman lagt den lille (tillsammans med Kaaatiii) låter det så här:

Mamman: Puss Emilian (pussar)
Emilian: Kaaatiii
Mamman: Ja Puss Katten (pussar)

Mamman: Piip Emilian (piper på näsan - något märklig rutin som vi har)
Emilian: Kaaatii
Mamman: Piip Katten (piper katten på nosen)

Mamman: GodNatt Emilian. Sov gott vi ses i morgon.
Emilian: Kaaatiii
Mamman: GodNatt Katten.

Mamman i morse:

"Va fan är det för fel på den här jävla ostjäveln"

Och vi som skulle sluta upp med att svära. Det lille apar efter fort som attans nu för tiden. Tips på ersättningsord kanske?

Fråga. Är den här "blusen" tantig? Eller är den cool enugh så jag kan ha den på jobbet. Jag menar jag är ju så satans cool alltid. Vill inte förstöra det.







Satan vad svårt att fota med webkameran. Därför fick det bli i etapper. Med ljusa slitna jeans och svarta stövlar. Jag vet inte alltså.

Tantvarning? Eller typ - nittiotalet ringde och ville ha tillbaka sin outfit?

I morse hade det kommit snö. Mamman annonserade att det skulle bli pulka till dagis. Den lille superglad. Skuttade ut och kastade sig ner.

Dock. Efter cirka 7 meter insåg mamman att det var alldeles för lite snö. Fick vända. Till den lilles stora besvikelse.  Vanlig tråkig barnvagn var ju inget lajbans alls.

Men i morgon kanske. Det är ju utlovat storm. Snö. Halka. Och gud vet allt. Fattar inte snön att den är not wanted?!

Emilian är tydligen involverad i ett triangeldrama på dagis. Detta var vad mamman fick höra häromdagen när hon lämnade den lille. Det finns nämligen två små tjejer som väldigt gärna vill hänga med just Emilian-Smilian. Och gärna one-on-one liksom. 

Det är så jäkla sött. Vi kanske får börja kalla honom Emilian-Stilian i stället. Som så fort vi nämner ordet dagis. Skriker ut Awa. Geta. (Alva & Greta that is.) 

Här har vi välkomstkommitén.


Greta & Alvar tar emot. Ropar förtjust på Emilian. Som stilar runt. Här har han stilat ut ur bild i ren eufori.


Två sötnosar. He knows how to pick´em.

Jag serverar mitt barn mat. Idag fick han en välkomponerad tallrik med köttbullar (mormors hemmagjorda), potatismos (jaa det var pulver) och kokt broccoli (mozarellagrainerad från gårdagen). Han slänger ett getöga på maten. Och. Brister ut i storgråt. Ehh what?

Vad göra. Ungen är ju hungrig. River fram ett paket blodpudding (don´t ask varför vi har det i kylen) och steker på några skivor. Kluttar över lingonsylt. Den lille. Likt en domare. Blickar ner på tallriken. Och. Ännu mer gråt. Men herregud. Jag liksom tvingar i honom en bit (jag vet inte pedagogiskt alls). Och ja, då plötsligt blir allting bra igen. Han mumsar glatt i sig fem sex skivor. Phu.

Men vilket projekt. Jäkla unge. Mamman helt slut. Ligga på soffan och slappa. Those days är förbi. För evigt. Orkade sedan inte styra upp middag till mannen. Eller till mig själv. Leverpastejmackor. Det är också gott.

Det är en smula irriterande. När mamman ska sminka sig/borsta tänder/platta håret etcetera som sker framför badrumsspegeln. Då ska den lille promt står på papperskorgen (och ja flyttar vi den släpar han tillbaka den alternativt hämtar en stol på sitt rum) bredvid handfatet.

Det hade väl varit okey om han bara hade stått där. Änglalikt. Tyvärr är verkligheten helt annorlunda. Han river ner allt han får tag i. Kladdar ut tandkräm. Biter på tamponger. Smakar på tvålen. Sätter på vattenkranen på max. Slabbar med vattnet. Blöter ner. Ramlar ner. Slår sig. Är allmänt störig helt enkelt.

Och detta sker. Typ varje morgon.

 
Här är han. Redo för attack.

Just det ja. Han pratar. En hel del numera. Här snackar han lite. Om ost. Och macka. Emilian-Smilian.

Här är ett exempel på när han vägrar. Just hemkomna från jobb och dagis. Mamman har åkt buss. Gått hem. Hämtat vagn. Gått till dagis. Krånglat på alla ytterkläder  (jobbigare än man tror). Kämpat sig hem i uppförsbacke och motvind.

Då vägrar han att gå in. Han vill åka snowracer. Han släpas in. Men klä av sig. Det är out of question. Han vill ligga på golvet. Och skrika. I högan sky.

Suck. Till slut skrek mamman också. I Högan sky. Fast först passade hon på att fota.  

Såhär glad och finurlig ser man ut när man får på sig coolaste jeansskjortan. Emilian säger thanks till the girls.







Cool as hell.

Jaha lilla familjen har en dag ledigt tillsammans. Plan. Att ta det lugnt. Umgås. Och att ta oss till MIO. Tio minuter innan de stänger sladdar vi in framför portarna. Vad är det för fel?

Mamman fick i och för sig sovmorgon. Till tolv. Då somnade den lille in. Till två. Sedan vägrade han att äta sina fiskbullar. Absolut vägrade. Då fick mannen trycka i sig dem. Innan vi kom iväg.


Här har vi precis tagit oss ut.

Alltså. Solen hade gått ner (tanken var ju att vi skulle promenera i det fina vädret) och humöret var allt annat än på topp. Jag blir så otroligt provocerad.  Att den lille har kommit in i "jag vägrar"-fas gör att livet numera är lite jobbigare. Lite mer fyllt av irritation. Lite mer utmanande.

Jag kan bli galen på honom. Absolut galen.

De här frågorna och själva listan kommer från ett sällskapsspel. Och har titeln. På tjejmiddagen. Alltså om man hade en tjejmiddag skulle dessa frågor liksom lätta upp stämningen. Men jag kör ändå. Utan tjejmiddag.

Finns det något killnamn som du tycker är så trist och fult att du skulle skämmas för hans namn om han var din kille?

Nä jag tror inte det. Jag hade vissa problem med min mans namn när vi träffades. Men det säger mer om mig än om namnet. Jag har numera kommit över allt sådant trams. Och är vuxen. Alltså svar nej. Men konstiga dubbelnamn går ju fetbort.

Finns det någon dialekt som du tycker är så ful och osexig att du skulle ha svårt för att inleda ett förhållande med en kille med denna dialekt?

Ja, tyvärr. Jag har väldigt svårt för sån där bräkig bonnig. Östgötska tror jag att det är, eller Värmländska? Jag dör av osexighet på den dialekten i alla fall.

Om du var tvungen att välja mellan att aldrig mer i ditt liv få använda någon typ utav smink eller att aldrig mer få läsa en bok, vad skulle du då välja?

Det är en sjuk fråga. Men jag måste välja att aldrig mer få läsa en bok. Jag ser hemsk ut utan smink. Och i jobbet skulle det absolut inte funka att vara osminkad. I love mitt smink.

Om du var sommarpratare i P1 och skulle berätta en lustig historia hämtad ur ditt liv, vad skulle du då berätta?

Min man såklart. Och min son. Som kommer att bli en love-killer (tjejtjusare är det samma sak?).

Vet du vad din mormors mamma och din farmors mamma jobbade med?

Nej. Men jag gissar på att båda var "bondmora".

Skulle du våga sätta 100.000 kronor på att du utifrån ett klassfoto kan nämna både för och efternamn på alla klasskompisar från mellanstadiet?

Lätt att jag skulle. Men min kompis Erica skulle kunna säga dem i alfabetisk ordning samt tala om allas födelsedagar också.

Nämn något som du gjort och ser tillbaka på och tänker ”Hur kunde jag vara så jävla dum!?”?

Eh japp en hel del. Som involverar lögner och crap. Annars, när jag tyckte att det var en bra idé att följa med en klockförsäljare in i ett hyreshus i HongKong. Och. Åka upp flera våningar för att se fler fejkklockor. Hua.


Finns det något yrke som nästan automatiskt gör även den torraste kille lite mer spännande och intressant?

Yes. Allt som är extremt välbetalt och glassigt. Så ytlig är jag. Och. Jag står för det.

Villa, hund och Volvo eller lägenhet i city, utekvällar och cykel. Vilket tror du stämmer bäst överens på ditt liv om fem år?

Det första. Living it already.

Om alla dina tidigare pojkvänner skulle sätta sig i ett rum och komma överens om din absolut sämsta egenskap, vad tror du då dom skulle komma fram till?

Nej men fy fan vilken hemskt tanke. Och ja. Vad ska jag börja. Slarvig och otålig skulle hamna högt högt på listan. Som skulle vara lång. Mycket lång.

Om du var tvungen att byta hem med någon av dina tjejkompisar, vems hem skulle du då föredra?

Linas i Malmö. Vitt. Välorganiserat. Genomtänkt. Högt till tak. Nära till allt. Men med tanke på att min familj skulle rymmas också. Då hade jag valt Cissis. Hus i Sandsbro. Några gator från där vi redan bor.

Vad är det absolut konstigaste stället du har varit tvungen att kissa på?

På ett mycket märkligt fartyg i Asien. Under någon slags livbåt. Fast det var nog en ståtoalett. Svårt att avgöra. Men allt var kontisgt.

Vem av tjejerna i rummet skulle med störst sannolikhet kunna tänkas bli statsminister?

Nu sitter jag ju själv. Får välja mig själv. Jag skulle nog bli grym. Får börja följa med lite i nyheterna bara. Men jag gillar ju att bestämma så. Why not.

På min mans jobb har han och några kollegor enats om att varje torsdag äta ärtsoppa och pannkakor. Som de turas om att ta med sig. Alltså en förvånad jag som inte trodde mina ögon när han i går afton började steka pannkakor för brinnande livet. Det var verkligen på liv och död med de där pannkakorna. Jag råkade ha lite för mycket smör i pannan (då jag skulle ta över i en minut) och blev nästan lynchad.

Pär kom på besök och både han och jag gjorde tummen upp. Smakade nice. Och. Att. Maple sirap var en sådan hit. Vem hade anat.


Här är han kocken. Som nu har bevisat att han är grym. Även i köket


Sedan kom det en minikock. Som ville hjälpa/får pappas uppmärksamhet.


Men han var mest i vägen. Faktiskt. Här har han fått tag på en mortel (!!).


Tada! Ser smaskens ut eller hur.

Varför det står en flaska Baylis med mintsmak bredvid spisen. Är oklart. Men det har med den lille och hans klåfingrikhet att göra. Det är for sure.

Igår afton, då vi låg i sängen. Jag med min laptop på magen och mannen med sin Iphone i högsta hugg.

Ronnie: Vet du vem Blake Lively är?
Jag: Eh jaaa såklart. Det vet väl alla.
Ronnie: Jag har nog aldrig sett henne. Och här är hon på fösta plats på nån lista om "Mäns val av snyggaste kvinnor i världen."
Jag: Men hallå  hon är ju jättesnygg. (Jag googlar fram en bild och visar)
Ronnie: Nä tycker jag nog inte.

Ronnie: Vemfan är Miranda Kerr då?
Jag: Men hallå, hon som just har fått barn med Orlando Bloom. Flynn heter bebisen. Det blev ju ett himla hallå när hon la ut en bild på sin blogg, där hon ammade. Har du inte sett det?
Ronnie: Ehh NO och varför vet du sånt?

Ronnie: Alltså Mila Kunis, det vet jag vem det är. Men hon är ju ful. Varför är hon med på den här listan? 
Jag: Är hon ju inte. Visste du förresten att hon har varit tillsammans med Macaulay Culkin i typ 7 år. Men nu är det slut. Och så gjorde hon nyss en film. Black Swan, med Natalie Portman.

And on and on...

Frågan är inte vem som är mest tragisk. Jag vet att det är jag. VM i onödig kändiskunskap.  Here I come.

Det här är Emilian. I morgon den 2/2-2011 blir han 20 månader gammal. Wow.





Och här inser mamman att det är dags att sluta upp med den där nappen (den förstör ju bilden helt). Tips på det är välkommet.

Alltså. Ida Sjösted har så sjukt snygga plagg. Om man är en mamma i förort (ganska oglammig), då får man googla för att frottera sig med underbara klänningar. Glitter och tyll. Sidenband och släp.

När jag ens skulle få användning av en sådan blåsa vet jag dock icke. Men jag tror att jag bara måste införskaffa. Får väl ha den när jag lämnar på dagis. Klä ner den lite. En smula.

Och nej. Det här är inte en modeblogg (haha liksom). Därför publicerar jag ingen bild.