Sorgens Dag
Jag börjar mer och mer inse att den här idén (som blev till verklighet) att klippa av mig håret var jävligt idiotisk. Känner mig skallig och trivs inte alls i kort hår. Som en tant ser jag ut. Blä. Det lägger sordin på den här redan överjävliga dagen. Som jag redan nu önskar vore slut.
Hittills har den (dagen) bjudit på. Mögliga blåbär (där det liksom börjat växa mossa i möglet). Sur tvätt i tumlaren. Nerkissade säng -(ar). Nerkissat babygym. Skrik, panik och bråk med liten 3-åring. Skrik, panik och bråk med liten 3-månaders. Medmycketmycketmera.
Och för att toppa det hela - har vi en bussresa, ett BVC-besök, innehållande två sprutor, en gympatimme och en löptur kvar av dagen. Orkar inte ens tänka på allt som kan gå galet under dessa aktiviteter. Vill lägga mig ner och typ dö en smula.
Jo men allt ser bra ut efter en dust i picasa redigeringsprogram.
Äver om jag ler - ser jag sorg i mina ögon. Sorg över mitt avklippta hår.
Jag hoppas att ni förstår ironi och kan läsa mellan raderna. Och just det ja - det blev en liten lugg också. Som är ivägen typ hela tiden.
Kommentarer
Postat av: Sabina
Du är superfin, gumman!
Postat av: Charlotte
du är snäll du fru söderlind =) och min granne sa att jag såg ut som en schamporeklam när jag gick gatan fram. snälla vänner jag har =)
puss och tack!
Trackback
