Kyrkans Barn
Då har vi varit på öppna förskolan här ute i förorten också. Jag, Cissi, Emilian och Greta. Trevligt. Mer intimt och med färre barn än i stan. Lite väl kyrkligt för min och Emilians smak i och för sig. Vi höll till i församlingshemmets "kyrkosal" framför altaret. Hm. Och det sjöngs en psalm. Hm. Men annars var det en del samma sånger och rörelser som vi är vana vid, vi var som proffs.
Efter fikat. Såklart. Blev det lek och bus. Dock missade jag och Cissi att det fanns ett lekrum så våra stackars barn fick leka på en matta framför ett minialtare. Hm. De andra uppfattade nog oss som extremt kyrkliga. Och troende. Emilian som inte ens är döpt.
Ärligt så trodde jag aldrig att jag skulle engagera mig i sånt här babytjafs. Jag som inte ens gillar barn eller att leka med barn. Men att se Emilian in action är fantastiskt och han älskar sångerna. Han älskar att leka och busa med de andra bebbarna och pyssla med alla leksaker. Det gör det värt att sjunga en och annan psalm.
Vi anmälde oss visst till barnrytmik också då ja.
